You'll be in my heart

Förra inlägget var inget vidare för er som läste det kan jag tänka mig. Därför kommer ett alla fall lite mer glatt inlägg idag.

Frackveckan. Vet inte vad jag ska säga. Den var inte värd dom över 2500 kronorna som den gick på. Verkligen inte! Visst, jag hade roligt, det hade jag. Till en början alla fall. Det började på söndagskvällen på Deli, sen besöktes även Bomulls, Svea skeppet, Otten, Hugo, Palace under resten av veckan. Riktigt god mat på nästan alla ställena. Missnöjd med Bomulls om jag ska vara ärlig. Högst betyg på maten går till Palace, men de fick sämsta betygen på regler och ordningsvakterna. När man ska leta efter sprit i en annans handväska öppnar man den då och kollar eller ställer man sig på den och stampar med foten? Idiot till vakt!
Veckan avslutades med den årliga förbrödningen.. Inga kommentarer till det här..

Helg. Helgen spenderades att bara sitta framför datorn, ligga i min säng, sitta vid matbordet och tvinga i mig den lilla maten jag hade på tallriken. Vilket inte gick för bra. Har säkert gått ner massor i vikt nu, det känns så alla fall.
Har mest bara suttit och tänkt och tänkt och tänkt. Och kommit fram till så mycket, så mycket. Och nu får det verkligen vara nog! Jag ska bli en bättre människa! Jag ska inte behöva sätta upp regler som jag ska följa till punkt och pricka. Utan jag ska ha små "mål", om man kan kalla det så, i livet. Små mål, vissa sträcker sig hela livet ut medan vissa bara gäller för en tid framöver och sedan se hur det går med det. Men vad får jag ut av det? Joo, jag får ut så ruskigt mycket på det! Jag ska inte sitta här och skriva upp mina små mål i livet. (Däremot skriver jag några små saker ni också kan tänka på i slutet av inlägget). Men jag får ut så mycket av det. Jag får tillbaka förtroendet hos folk, folk kan lita på mig igen. Jag kommer själv bli en mer glad och lycklig människa som vet vad jag vill med livet. Jag kommer våga så mycket mer och jag kommer bli stolt över mig själv. Nu har jag inte min mentaltränare Mys-Frida vid min sida längre, men jag tar till mig allt hon sagt och lärt mig, och utvecklar mig själv där ifrån. Jag ska bli en positivare människa med bra självförtroende!

Dagens. Skola som vanligt, blev att bussa dit för jag orkade inte sätta mig på min gamla skrotiga cykel. En lektion och sen groose-lunch. Vickan, Sara och jag drog oss ner till Halvars och drog oss snabbt tillbaka till skolan när det började regna. (Jag började misstänka att det var regn efter att jag trodde att jag fått typ 3-4 fågelskitar i huvudet). Lite senare kom pappa och hämtade mig med bilen och sen bar det av till polishuset. Gick överraskande snabbt där så vi drog oss vidare till Wallmans och lunchade lite. Sen blev det back to school för den helt onödiga kursen "Etik och livsfrågor".  Jag förstår verkligen inte hur läraren ska kunna bedömma oss i den kursen alltså men det är väl sånt som märks. Den kan vara bra att ha för man tänker verkligen efter på saker man får och inte får göra osv.
Första träningspasset idag på hur länge som helst känns det som. Och det gick väl inte allt för bra. Tekniken och uthålligheten är helt gone asså! Men det kommer nog snart tillbaka, bara man håller humöret och orken uppe :)

Fick även ett brev med posten idag. Ett "tack för studenten"-kort av min saknade Isabel :) Riktigt glad blev jag. Det var just något sånt jag behövde nu :) Tack vännen! Båda två vet att det alltid kommer vara vi, stjärnsyster.

Somnade förvånansvät tidigt igår natt. Men väcktes av ett samtal som jag trodde var väckarklockan. Blev så ledsen att det var skola tills jag insåg att jag bara hade missat ett samtal. Tillslut blev det ett samtal och det var det bästa samtalet jag haft på riktigt länge. Jag trodde det aldrig skulle komma, jag trodde allt hopp var borta nästan. Nu känner jag bara att jag vet inte vad jag ska göra. Ena stunden så, andra så. Jag hoppas verkligen på det bästa!
Tack för att du ger mig en ny chans. Jag finner inte ord.. Jag ska ta till mig allt av det här som hänt och ingenting ska få hända igen! Ensamma starka, men tillsammans oslagbara <3

Älskade vänner, ta till er av det här!
Säger du att du ska göra någonting, så gör det! Det sårar folk mer än vissa kan tänka sig, hur stor saken än är. Om du inte kan hålla någonting så lova det inte då. Lova bara saker du kan hålla! Dölj aldrig sanningen och ljug aldrig, ALDRIG! Det kommer alltid fram tillslut. "Det är alltid någon vänlig själ som berättar", som min mamma alltid säger. Säg inte ens en vit lögn. Ingen lögn kan vara en bra lögn, alla lögner är dåliga lögner..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0